Skolidrott och betyg

I Sverige blir skolresultaten allt sämre. Enligt PISA-undersökningen har resultaten i matematik, läsförståelse och naturvetenskap blivit sämre för svenska 15-åringar. Det har gjorts mycket satsningar på att förbättra resultaten tills nästa undersökning som är i år. Frågan är bara om man har lagt fokus på rätt saker?

Det kan vara lätt att dra en förhastad slutsats ifall barnen ska bli bättre inom svenska, engelska och matematik så är det en bra idé att dra ner på idrott, musik och bild, eftersom dessa ämnen kan anses vara mindre viktiga. Då kan man ta tiden som läggs på dessa ämnen och i stället lägga det på mer undervisning inom språk och matematik.

Det finns dock en hel del forskning som tyder på att fysisk aktivitet är kopplat till skolresultat. Barn som är mer fysiskt aktiva presterat bättre i skolan. Det finns vissa skolor runt om i Sverige där de har tagit till sig detta och ökat den fysiska aktiviteten på skoltid, vilket har gett bra resultat för övriga skolämnen. En av test klasserna där de hade tre pulshöjande pass varje vecka under tre år (7:an till 9:an) lutade det åt i våras att  samtliga elever skulle gå ur högstadiet med godkända betyg.

Det finns till och med studier där en grupp barn har fått utföra fysisk aktivitet och där andra gruppen fick extra undervisning inom matematik och språk. Gruppen som utförde fysisk aktivitet fick liknande resultat inom matematik och språk som gruppen som fick extra undervisning inom matematik och språk. Vilket innebär att trots att de fick mindre undervisning inom ämnet så blev inte betygen sämre.

Fysisk aktivitet har positiv inverkan på skolresultat

Fysisk aktivitet har positiv inverkan på skolresultat

Man har kunnat observera att fysisk aktivitet förbättrar barnets kognitiva funktioner så som bland annat bättre koncentrationsförmåga och minne, fysisk aktivitet förbättrar även barnets beteende i klassrummet. Forskarna tror att de förbättrade resultaten kan bero på att fler celler skapas i hjärnan, ökad blodtillförsel till hjärnan och bättre kommunikation mellan hjärncellerna. Detta innebär att om vi ska höja betygen i skolan så borde vi införa mer idrott.

Tyvärr är Sverige det land i Europa som har minst schemalagd idrott i skolan. Om detta har något samband med PISA-undersökningen vet jag inte, vilket som, så kan det vara smart att få in mer idrott i skolan.

Utöver att man har sett att mer fysisk aktivitet förbättrar betygen så kommer fler och fler rapporter runt om i världen som visar på att överviktiga barn får sämre betyg än normalviktiga. Det har nyligen kommit ut en svensk studie som också visar på ett samban mellan övervikt bland barn och hur många som klarade gymnasiet med fullständiga slutbetyg, överviktiga bar går ur gymnasiet med sämre betyg än normalviktiga. Skolresultat kopplad då inte bara ihop med fysisk aktivitet utan även huruvida barnet är överviktig eller inte.

Det är så viktigt att barn är fysiskt aktiva dagligen eftersom fysisk aktivitet har en så stor inverkan på så många områden, så som att kontrollera vikten och betygen i skolan.

Källor:
Why We Should Not Cut P.E.
Physical Education, Physical Activity and Academic Performance
Higher Levels of Fitness Associated with Better Academic Performance
Inse skolgympans betydelse
Pulsträning gav Emilias skolresultat ett lyft
Sverige dåligt på idrott i skolan
Svenska elevers skolresultat rasar
Barn med fetma klarar skolan sämre

Intervallträning för barn

Konditionsträning innan puberteten är som sagt onödigt då barn inte kan förbättra konditionen, men är det då onödigt att lägga in moment i träningen där barnen får springa? Absolut inte.

Barn innan puberteten, bör istället för konditionsträning ägna sig åt anaerob träning, vilket innebär att man tränar under korta intensiva perioder, intervallträning med andra ord. För att kunna springa snabbt på korta sträckor behöver man en god anaerob förmåga och för att få en god anaerob förmåga ställer det ganska stora krav på musklerna. Det måste finnas mycket energi i musklerna som musklerna snabbt måste kunna bryta ner och använda, för att sedan bygga upp energin igen.

Om en vuxen ska kunna få mer energi i musklerna så behöver man bygga större muskler för att få plats med mer energi och det gör man via styrketräning. Titta till exempel på 100 meters löpare, de har ganska stora muskler och deras muskler innehåller mycket energi. Men barn innan puberteten kan ju inte få så stora muskler om de styrketränar, trots det kan de öka den anaeroba förmågan väldigt bra. Hur då?

Barn innan puberteten får inte större muskler trots styrketräning

Barn innan puberteten får inte större muskler trots styrketräning

Barn innan puberteten behöver inte få större muskler för att få plats med mer energi, de kan nämligen öka koncentrationen av energi i musklerna och öka aktiviteten på enzymerna som bryter ner energin. De får alltså plats med mycket mer energi på en mindre yta än vuxna. Som jag sa tidigare så måste vuxna bygga större muskler om de vill ha mer energi, de kan alltså inte öka koncentrationen på energin, som barn kan.

Så innan puberteten finns alltså en otrolig möjlighet att förbättra de anaeroba egenskaperna, så som ökad inlagring av energi i musklerna och ökad aktivitet av enzymerna som bryter ner energin.

Men hur tränar man upp denna förmåga på bästa sätt? Det är ju inte så kul för ett barn att gå ut och köra stenhårda 20 sekunders intervaller precis…

Använd dig av lekar för att träna intervaller med barn.

Använd dig av lekar för att träna intervaller med barn.

Tänk såhär, hur leker barn? Jo, de leker i intervallet, träna därför intervaller med hjälp av lekar. Några av mina favoritlekar är Familjen Larsson, Skala banan och Korvkull. Tro mig, dessa lekar går även hem hos vuxna 😉

Källa: Tonkonogi & Bellardini (2012) Åldersanpassad fysisk träning för barn och ungdom.