Därför är skogen så viktig för ditt barn

Skogen är en helt fantastisk plats, det är vackert och fridfullt, men det många inte tänker på är att skogen även kan vara en av de bästa träningsplatserna för barn i ung ålder.

Jag har varit med om ett gäng 6-åringar, som är storstadsbor, bege sig ut i skogen. I början var de väldigt okoordinerade, de snubblade ofta och var ganska klumpiga. När de kom ut i skogen så visste de inte vad de skulle göra  eller hur de skulle bete sig, de var väldigt osäkra.

Efter bara några veckor efter att ha varit i skogen minst en timma varje vecka kunde man se en tydlig förändring. De rörde sig mycket bättre, de snubblade inte lika mycket, de började samarbeta med varandra och använde sig mer av skogens material för att leka, de blev mycket mer kreativa. Till och med de barnen som inte tyckte om att vara i skogen från början tyckte det var roligt, såg fram emot varje gång vi skulle till skogen och ville helt plötsligt inte gå hem längre när det var dags att lämna skogen för dagen.

Det barn tränar i skogen är många egenskaper. En av de tydligaste egenskaperna är koordinationen. I skogen tränar de koordinationen på ett sätt som de inte kan göra i t.ex. en idrottshall, alltså att kunna anpassa sig utifrån icke förutbestämda förutsättningar. Det innebär att de måste anpassa sig och koordinera kroppen efter den kuperade omgivningen, stockar, grenar, träd, hala stenar och hålor som man inte ser, för att inte ramla. En sådan omgivning tränar även den dynamiska balansen. I början snubblade barnen väldigt mycket, för de hade inte blivit utsatta tillräckligt mycket för den här typen av omgivning, men de tränade upp koordinationen ganska snabbt.

Skogen är en bra träningsplats för barn

Skogen är en bra träningsplats för barn

Vad händer om man inte tränar upp den här formen av koordination? När du blir äldre och inte har tränat upp den här egenskapen kommer det bli väldigt svårt för dig att t.ex. kunna parera när du halkar på en hal isgata. Isgator finns det gott om även i storstäder på vintern, så även om du bor i en stad så behöver du den här formen av träning. Tänkt vad många brutna lårbenshalsar vi kan förebygga om vi regelbundet vistas i skogen genom livet 😉

Att hoppa från stockar och stenar ger en ganska hög belastning på skelettet, vilket är en förutsättning för att skelettet ska växa och utvecklas normalt och förbygga benskörhet senare i livet, så återigen, oj vad många brutna lårbenshalsar vi kan förebygga här 😉

När barn klättrar i träd utvecklar de sin riskbedömning. En god riskbedömning är bra att ha den dagen man börjar köra bil, eller för all del, den dagen man börjar vistas i trafiken överhuvudtaget. Så kanske kan vi lyckas undvika vissa trafikolyckor om vi är lite mer ute i skogen(?).

Om vi går tillbaka till 6-åringarna som började vistas i skogen regelbundet så kunde man se på vissa av dem som kanske hade det lite svårt i klassrummet, blomma ut ordentligt när de väl kom ut i skogen. Man kunde se att vissa barn hörde verkligen hemma där. De blev lugna och kunde se problem på ett annat sätt, de blev väldigt kreativa och kunde lösa uppgifter fortare än många andra.

Det är så otroligt viktigt att barn får möjligheten att utforska skogen regelbundet, de kan utvecklas så fort då.

Annonser

Hur fysisk aktivitet påverkar ADHD

ADHD är ett vanligt problem hos många barn, ca 5 % av alla barn har ADHD och det är vanligare att pojkar har ADHD än flickor. ADHD är något man har hela livet, men det kan bli bättre med tiden när man lär sig hantera det.

ADHD kan yttra sig på olika sätt, det skiljer sig från person till person. Många har svårt att koncentrera sig på en specifik uppgift och tröttnar fort, andra kan ha svårt att komma igång med saker. Vissa är väldigt aktiva, har svårt att sitta still och blir rastlösa, medan andra kan känna sig trötta och inte vilja röra på sig alls. Många är impulsiva och gör saker utan att tänka efter först, många har även svårt att styra över hur de reagerar i olika situationer. Utöver detta så kan de bland annat ha lätt för att glömma saker, svårt att ta till sig instruktioner och svårt för att läsa och skriva. Detta gör att barn med ADHD ofta har det tuffare inom skolan då det krävs att de sitter stilla och koncentrerar sig under längre perioder.

Barn med ADHD kan ha svårt för att sitta still och koncentrera sig under längre perioder.

Barn med ADHD kan ha svårt för att sitta stilla och koncentrera sig under längre perioder.

För att underlätta situationen för barn med ADHD så är det viktigt med struktur och rutiner. Det är bra om de vet hur dagen ser ut, så de vet när och vad som kommer att ske. Vissa använder sig av medicinering, men det är inte helt klart hur medicineringen påverkar, bieffekterna beskrivs dock som ”lindriga” i form av minskad aptit, svårt att somna och ont i magen.

Forskning visar att personer med ADHD har 10 % mindre hjärnaktivitet, främst i främre delen av hjärnan, vilket är den del av hjärnan som påverkar vårt arbetsminne och förmågan att göra flera saker samtidigt. Funktioner i hjärnan som styr uppmärksamhet, impulsiva handlingar, reaktioner och förmågan att hålla på med flera saker samtidigt fungerar annorlunda hos personer med ADHD. Man har kunnat se att signalsubstanserna dopamin och noradrenalin fungerar inte riktigt som de ska i hjärnan och signalerna får då svårt för att komma fram. Dopamin och noradrenalin påverkar koncentrationsförmågan, vilket då gör det svårt för barn med ADHD att koncentrera sig.

Det är som sagt lite oklart hur medicinerna påverkar, men det som de flesta medicinerna gör är att öka dopamin och noradrenalin i hjärnan, vilket gör det lättare för barnet att koncentrerar sig.

Intressant nog har man sett att fysisk aktivitet stimulerar den delen av hjärnan som är nedsatt hos personer med ADHD. Man har kunnat se att fysisk aktivitet, likt som medicinerna, ökar dopamin och noradrenalin i hjärnan, vilket gör det lättare för barnet att koncentrerar sig. Fysisk aktivitet ger alltså liknande effekter på ADHD som medicinering. Man har gjort studier där barn har fått utföra intensiv fysisk aktivitet och direkt efter utföra ett test som kräver att man koncentrerar sig, man har då kunnat se att barn med ADHD har lättare för att koncentrerar sig direkt efter de varit fysisk aktiva. Att utföra koordinativa och komplexa rörelser, som till exempel kampsport, som då kräver extra koncentration stimulerar hjärnan ännu mer och ger där med ännu bättre resultat, detta för att de får koncentrera sig samtidigt som de är fysiskt aktiva.

Det finns många personer med ADHD som har kunnat minska eller till och med sluta helt med sin medicinering med hjälp av regelbunden fysisk aktivitet.

Eftersom träning har så goda effekter på ADHD så väcks några frågor; till vilken grad rekommenderar läkare fysisk aktivitet till barn med ADHD och hur bör skolan utformas för att kunna hjälpa barn med ADHD på bästa sätt?

Källor:
Ratey & Hagerman (2008) Spark – the revolutionary new science of exercise and the brain.
Measurement of the effect of physical exercise on the concentration of individuals with ADHD
ADHD 1177
Riksförbundet Attention

Så undviker du övervikt hos barn

Det är farligare för barn att vara överviktiga än vad det är för vuxna, det är därför viktigt att tidigt förebygga övervikt hos barn.

Det är normalt att barn går upp och ner i vikt under olika perioder i livet, så det kan vara svårt att veta när man ska börja oroa sig, det finns dock hjälp att få via BVC för att ta reda på om man behöver vara orolig eller inte för de mindre barnen. Så fort det bekräftas att ett barn är överviktig måste något göras. De vanor man får som barn sitter i till vuxen ålder, så har man blivit överviktig som barn är risken stor att man fortfarande är överviktig som vuxen. Ca 80 % av alla barn i åldern 6-7 år som är överviktiga kommer fortfarande vara överviktiga i sena tonåren, vilket innebär att redan här har en ovana skapats som sedan sitter kvar, det är därför det är så viktigt att göra något åt problemet innan det uppstår.

När ett barn är överviktig kan man knappast lägga skulden på barnet, för barnet tar nämligen efter sina föräldrar. Om föräldrarna äter onyttig mat så kommer barnet göra det, om föräldrarna är inaktiva så kommer barnet bli inaktivt. Det innebär att när man uppmärksammar ett överviktigt barn är det viktigt att jobba med hela familjen, det är hela familjen som behöver ändra på sina vanor.

Kost och fysisk aktivitet är avgörande faktorer för att kunna hålla sig normalviktig, det gäller för barnet att röra på sig mycket, som till exempel leka ute, spela fotboll, klättra i träd, cykla och så vidare. Barn bör vara fysiskt aktiva minst en timma varje dag och det är då bra om föräldrarna är med och leker med barnen, det skapar goda vanor.

Att tillaga mat hemma, gärna tillsammans med barnen, med mycket frukt och grönsaker skapar goda vanor.

Att tillaga mat hemma, gärna tillsammans med barnen, med mycket frukt och grönsaker skapar goda vanor.

När det kommer till maten är det viktigt att servera tillagad mat och inte färdigköpta alternativ, så som panpizza och piroger. Låt gärna barnen vara med och laga maten, för som sagt, det skapar goda vanor. Barn bör dricka vatten istället för saft och läsk. Sötsaker, så som godis och kakor ska ses som festligheter och inte vardag, servera gärna frukt och grönsaker av olika slag istället för sötsaker.

Godis tillhör fest, inte vardag.

Godis tillhör fest, inte vardag.

Detta klippet visar väldigt tydligt ungefär hur mycket socker varje barn äter per dag och hur mycket (eller lite) socker ett barn bör äta per dag.

Här finns lite tips på hur man kan tänka kring frukostflingor då många frukostflingor som vänder sig till barn innehåller väldigt mycket socker.

Här finns också lite tips på hur man kan tackla övervikt hos barn.

Tillslut, här finns några tips på nyttiga mellanmål man kan ge till barn. Barn kan behöva lite extra energi innan träning, men oftast räcker det med en frukt eller liknande istället för sötsaker som ger alldeles för mycket energi.

För att skapa goda vanor och för att hålla hela familjen normalviktig för att kunna leva ett långt och hälsosamt liv, så ligger det väldigt mycket ansvar hos föräldrarna, barnen tar efter föräldrarnas vanor. Så se till att röra på er mycket och laga god och nyttig mat, unna sig kan man göra någon gång ibland 🙂

Källor:
Övervikt och fetma hos barn
Barn med fetma klarar skolan sämre
Därför fastnar barn i sockerfällan
Barnfetma
Higher Levels of Fitness Associated with Better Academic Performance

Skolidrott och betyg

I Sverige blir skolresultaten allt sämre. Enligt PISA-undersökningen har resultaten i matematik, läsförståelse och naturvetenskap blivit sämre för svenska 15-åringar. Det har gjorts mycket satsningar på att förbättra resultaten tills nästa undersökning som är i år. Frågan är bara om man har lagt fokus på rätt saker?

Det kan vara lätt att dra en förhastad slutsats ifall barnen ska bli bättre inom svenska, engelska och matematik så är det en bra idé att dra ner på idrott, musik och bild, eftersom dessa ämnen kan anses vara mindre viktiga. Då kan man ta tiden som läggs på dessa ämnen och i stället lägga det på mer undervisning inom språk och matematik.

Det finns dock en hel del forskning som tyder på att fysisk aktivitet är kopplat till skolresultat. Barn som är mer fysiskt aktiva presterat bättre i skolan. Det finns vissa skolor runt om i Sverige där de har tagit till sig detta och ökat den fysiska aktiviteten på skoltid, vilket har gett bra resultat för övriga skolämnen. En av test klasserna där de hade tre pulshöjande pass varje vecka under tre år (7:an till 9:an) lutade det åt i våras att  samtliga elever skulle gå ur högstadiet med godkända betyg.

Det finns till och med studier där en grupp barn har fått utföra fysisk aktivitet och där andra gruppen fick extra undervisning inom matematik och språk. Gruppen som utförde fysisk aktivitet fick liknande resultat inom matematik och språk som gruppen som fick extra undervisning inom matematik och språk. Vilket innebär att trots att de fick mindre undervisning inom ämnet så blev inte betygen sämre.

Fysisk aktivitet har positiv inverkan på skolresultat

Fysisk aktivitet har positiv inverkan på skolresultat

Man har kunnat observera att fysisk aktivitet förbättrar barnets kognitiva funktioner så som bland annat bättre koncentrationsförmåga och minne, fysisk aktivitet förbättrar även barnets beteende i klassrummet. Forskarna tror att de förbättrade resultaten kan bero på att fler celler skapas i hjärnan, ökad blodtillförsel till hjärnan och bättre kommunikation mellan hjärncellerna. Detta innebär att om vi ska höja betygen i skolan så borde vi införa mer idrott.

Tyvärr är Sverige det land i Europa som har minst schemalagd idrott i skolan. Om detta har något samband med PISA-undersökningen vet jag inte, vilket som, så kan det vara smart att få in mer idrott i skolan.

Utöver att man har sett att mer fysisk aktivitet förbättrar betygen så kommer fler och fler rapporter runt om i världen som visar på att överviktiga barn får sämre betyg än normalviktiga. Det har nyligen kommit ut en svensk studie som också visar på ett samban mellan övervikt bland barn och hur många som klarade gymnasiet med fullständiga slutbetyg, överviktiga bar går ur gymnasiet med sämre betyg än normalviktiga. Skolresultat kopplad då inte bara ihop med fysisk aktivitet utan även huruvida barnet är överviktig eller inte.

Det är så viktigt att barn är fysiskt aktiva dagligen eftersom fysisk aktivitet har en så stor inverkan på så många områden, så som att kontrollera vikten och betygen i skolan.

Källor:
Why We Should Not Cut P.E.
Physical Education, Physical Activity and Academic Performance
Higher Levels of Fitness Associated with Better Academic Performance
Inse skolgympans betydelse
Pulsträning gav Emilias skolresultat ett lyft
Sverige dåligt på idrott i skolan
Svenska elevers skolresultat rasar
Barn med fetma klarar skolan sämre

Lekens betydelse

Det är av stor vikt att träning för barn är utformat på ett roligt och lekfullt sätt. Tycker inte barnet att träningen är roligt så kommer barnet sluta träna. Det har tidigare publicerats siffror på att idrotten tappar många unga aktiva, framför allt tonåringar. Varför detta sker kan vara svårt att säga med säkerhet, men det spekuleras i att i tonåren tar idrotten ofta en annan riktning, det ska helt plötsligt inte vara roligt att idrotta längre, utan man ska prestera och presterar man inte tillräckligt bra så får man inte längre vara med. Många aktiva vill idrotta för att de tycker det är roligt, inte för att de vill prestera så bra som möjligt, det finns het enkelt inte plats för dem så som idrotten ser ut på många ställen i dagsläget och därför slutar de.

Det är som sagt väldigt viktigt att de har roligt, träningen bör utformas på ett lekfullt sätt, men leken har en större betydelse än så – leken är viktigt för barns skapande och lärande. Leken är så pass viktig att det till och med står med i FN:s barnkonvention.

Alla barn leker och det är via leken som barn utvecklas, de utvecklar sin personlighet, grov- och finmotorik, tankeförmågan och de lär sig att uttrycka sig.

Via leken utvecklar barnet den sociala förmågan när de leker med andra barn eller vuxna. De får då lära sig visa respekt och vänta på sin tur. Ett bra exempel är när man kör olika former av stafetter, barnen hejar och stöttar varandra och de måste låta personen före springa klart innan nästa kan springa.

Leken behöver inte begränsas till barndomen, även vuxna kan leka. Via leken får barnet träna sin fantasi, något som vuxna ofta glömmer bort – att fantisera (det kan vara bra för den vuxne att plocka fram sin fantasi då och då, som ligger gömd någonstans långt där inne,  och börja leka lite, fantasin kan hjälpa vuxna att ta sig ur livskriser genom att föreställa sig hur livet skulle kunna vara). Att träna fantasin ökar inlevelseförmågan hos barnet, barnet kan då lättare sätta sig in i andras situationer. Fantasin tränar man på ett bra sätt när barnen får härma olika djur. När de härmar olika djur får de dessutom testa att röra sig på alla möjliga konstiga sätt och det förbättrar motoriken.

Det är så otroligt viktigt att träningen är roligt, på bilden är vi björnar.

Det är så otroligt viktigt att träningen är rolig för barnen, på bilden springer det runt fyra glad björnar.

Tävling är ett vanligt förekommande moment inom idrott. Vissa hävdar till och med att man idrottar för att tävla. Bara för att det ofta finns tävlingsmoment inom idrotten så betyder det inte att träningen inte kan bil lekfull. Barn tycker ofta att det är kul att tävla, olika former av tävling ingår ofta i många lekar. Det många barn inte bryr sig lika mycket om på samma sätt som vuxna gör, är vem som vinner. Barn vill gärna att det ska vara så jämt som möjligt så att de får kämpa för en vinst och när någon har vunnit så hittar de på en annan lek eller ändrar förutsättningarna i den tidigare leken, då ökar möjligheterna för en ny vinnare.

För att få in leken och tävlingen i träningen kan det vara bra om tränaren kan lägga upp små tävlingar/lekar där det krävs olika egenskaper för att vinna, då ökar chanserna att så många olika barn som möjligt får vinna. Det är dock viktigt att komma ihåg att tävlingarna och lekarna ska ske på barnens villkor.

Det finns otroligt många fördelar om träningen utförs på ett lekfullt sätt. Barnen utvecklas, har roligt och är det roligt så fortsätter de att träna. Så komihåg, få in leken i träningen och man blir aldrig för gammal för att leka!

Källor:
Olsson & Olsson (2007) Utveckling, livsvillkor och socialisation
Lekar & stafetter (2007)
SVT (2015)

Barns motoriska inlärning

Motorik

Vid träning av barn är det viktigt att tänka på det här med motorik och rörelser. För visste du att innan ett barn nått puberteten så har barnet lärt sig ca 90 % av alla rörelser som hon någonsin kommer att använda sig av i livet?

Koordination innebär förmågan att samordna rörelser i tid och rum. Att veta vad som är upp och ner när man slår en kullerbytta är koordination, att pricka basketkorgen med en boll är också koordination.

Det är som barn inlärningsförmågan är som störst, det är därför viktigt att man redan då får möjlighet att lära sig så många rörelser som möjligt. Har man inte lärt sig rörelserna som barn, är det svårt att lära sig dessa som vuxen. Att lära sig rörelser är som att lära sig prata, har man inte lärt sig prata innan en viss ålder så kommer man aldrig kunna prata som en normal vuxen, ett exempel på det är flickan Genie som hölls inlåst i flera år utan möjlighet till att lära sig prata. Genie lärde sig aldrig kommunicera normalt och det är likadant med rörelser, har man inte lärt sig en rörelse som barn kan det vara svårt att behärska rörelsen som vuxen.

Man kan dela in koordination i 4 olika områden:

1. Lära sig nya rörelsemönster, till exempel stå på händer, hoppa och simma bröstsim.

2. Kunna variera rörelser från både bestämda och icke bestämda förutsättningar, till exempel löpning där du startar liggandes på magen och avslutar sittandes på rumpan (bestämda) eller löpning i skogen med varierande underlag (icke bestämda).

3. Statisk och dynamisk balans, till exempel stå på ett ben (statisk) eller gå balansgång (dynamisk).

4. Ökad precision i tid, rum, kraft och hastighet, till exempel att hoppa till markörer på olika avstånd (kraft) eller när man gör en voltvändning i simning (rum).

När barn växer upp är det viktigt att träna alla dessa moment. Det är dock när barnet befinner sig innan puberteten som det är som viktigast att lära sig just så många olika rörelser som möjligt.

träning för barn

Det är viktigt att titta på hur idrotten som ditt barn utövar ser ut, från vilka kategorier inom koordination tränar barnet via idrotten och från vilka kategorier behöver ditt barn komplimentera? Ta orientering till exempel, där får barnet variera sina rörelser utifrån icke bestämda förutsättningar när de springer i skogen, men hur mycket statisk balans tränar barnet eller hur ofta tränar de rörelser som att hjula?

Teknikinlärning

När barn väl lärt sig vissa rörelser så sätter de ihop dessa rörelser till nya och detta är en förutsättning för bland annat teknikinlärning inom barnets specifika idrott. De sätter då ihop tidigare inlärda rörelser till nya. Om barnet har lärt sig så många rörelser som möjligt, ökas dessutom förutsättningarna för barnet att bli duktig inom en annan idrott senare i livet, bara för att man börjat med friidrott när man är 8 år så betyder det inte att man inte att man inte vill börja spela tennis när man är 18 år. Men om man då som barn endast fått möjlighet att träna momenten inom friidrotten när man var aktiv inom det, så försvårar det för barnet att bli duktig inom tennis när det blir äldre, eftersom man som barn kanske aldrig fått utöva liknande rörelser.

Så tänk efter, vad är det ditt barn missar från sin idrott?

Källa: Tonkonogi & Bellardini (2012) Åldersanpassad fysisk träning för barn och ungdom.